En introduktion till det parasympatiska nervsystemet
Som jag nämnt i tidigare blogginlägg så tänkte jag fylla i med någonting om det parasympatiska nervsystemet. Det är som vanligt svårt att täcka ett så stort ämne genom ett stycke text men jag ska försöka fylla ut för en del baskunskaper i ämnet och denna del av nervsystemet.
Parasympatiska nervsystemet är en av två delarna i det autonoma nervsystemet, den andra delen är det sympatiska nervsystemet som vi pratat om i tidigare blogginlägg (se inlägg: Arbetet med PTSD och Komplex PTSD).
Det parasympatiska nervsystemet som vi ska prata om i detta inlägg är ansvarigt för att reglera kroppens vila och matsmältningsfunktioner, rest & digest. Det parasympatiska nervsystemet är också ansvarigt för att reglera hjärtfrekvens, blodtryck, och andning.
I det parasympatiska nervsystemet finns en lång nerv som genom forskning visat sig mycket viktig, denna kallas vagusnerven.
Vagusnerven har två delar som kallas ventrala vagus och dorsala vagus, jag tänkte nedan kort beskriva dem och vi börjar med ventrala:
Ventrala vagusnerven:
Ventrala vagusnerven är den största av de parasympatiska nerverna och är ansvarig för att koppla samman hjärnan och resten av kroppen. Den börjar i hjärnan och sträcker sig sedan genom halsen och bröstet och slutar runt magen.
Vad många inte vet är att den ventrala vagusnerven är viktig för många olika saker är några av de saker som ventrala vagusnerven kan vara bra för:
- Social engagemang(eng. social engagement): Ventrala vagusnerven kan hjälpa till att stärka socialt engagemang genom att öka känslan av lugn och trygghet i sociala situationer vilket ökar kommunikation och samarbete.
- Känslomässig reglering: Ventrala vagusnerven kan hjälpa till att reglera känslor och minska ångest och stress.
- Sömn: Ventrala vagusnerven kan hjälpa till att främja avslappning och sömn genom att minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, vilket är involverat i all typ av aktivering.
- Matsmältning: Ventrala vagusnerven är också involverad i att reglera matsmältningen och kan hjälpa till att förbättra matsmältningen genom att öka produktionen av magsyra och matsmältningsenzymer.
- Smärtlindring: Ventrala vagusnerven kan också hjälpa till att lindra smärta genom att frisätta endorfiner, som är kroppens naturliga smärtstillande medel.
Jag tänker att jag ska nämna någonting mer om 1. Socialt engagemang och 2. känsloreglering nedan:
Social engagement handlar om vår förmåga att delta i sociala interaktioner på ett effektivt och meningsfullt sätt (för oss själva och andra) som skapar trygghet och kontakt. Det innebär att vi kan kommunicera, samarbeta och skapa relationer med andra människor på ett sätt som är positivt och givande för alla. När ventrala vagusnerven aktiveras, särskilt under sociala interaktioner, kan det bidra till en känsla av lugn och trygghet. Detta kan hjälpa oss att känna oss mer bekväma och öppna i sociala situationer och kan också underlätta samspel och öka uppmärksamhet på- och förmåga till att se andra människors känslor och behov, visa empati och känna medkänsla.
Det är enligt min mening av största relevans att i terapeutiska sammanhang veta hur man kan och bör jobba med denna nerv då själva PTSD och c-PTSD symptomen delvis bygger på avsaknad av stimulering av den ventrala vagusnerven (som får oss att ha kontakt med människor – som skall ge oss skydd mot fara)
Dorsala vagusnerven:
Dorsala vagusnerven är den andra av det parasympatiska nervsystemet och är precis som ventrala vagus, ansvarig för att koppla samman hjärnan och kroppens organ.
Dorsala vagusnerven går från hjärnan och förlöper genom halsen och bröstkorgen, och grenar sig sedan ut till olika organ, hjärta, lungor, mage, tarmar och lever. Dorsala vagus huvudsakliga uppgift/funktion är att reglera kroppens viloläge och att sänka kroppens stressrespons. Detta gör nerven genom att minska hjärtfrekvensen, sänka blodtrycket och öka matsmältningen
Dorsala vagusnerven ligger också till grund för den mest primitiva försvarresponsen som någon organism uppbär. Denna primitiva försvarsmekanism kallas Immobility och är den lägsta graden av freeze (i skrivande stund så inser jag att vi för göra en uppföljning senare på detta blogginlägg som är en introduktion till en fördjupning i freeze)
Immobility innebär att kroppen i lägre eller högre grad stänger av sina funktioner som blodströmning, hjärtrytm, temperatur, mobilitet av muskler/kroppsdelar. Allt detta gör kroppen/organismen som en respons på hot helt utan kognitiv inverkan.
All aktivitet med det autonoma nervsystemet sker (som jag tidigare påtalat) utan kognitiv aktivitet
Om vi ser på evolutionen och utveckling så ser vi genom forskning och studier att det första sättet att försvara sig på (alltså det mest primitiva), är genom immobility/orörlighet. På djurnivå (vilket är på samma nivå som vi människor har försvar och nervsystem) kan vi observera och se till exempel när en antilop blir jagad på savannen att i och med att tigern håller på att sätta klorna i antilopen så kollapsar antilopen, för att det kommer vid den tidpunkten utgöra större chans för överlevnad då tiger kommer tro att antilopen är död. Kanske släpar tigern då bort antilopen till en lugnare plats och ger sig ut för att jaga igen, och då kan antilopen gå ur rörligheten (läget där antilopen visar sig som dör) för att spring därifrån levande.
Med detta sagt så vill jag säga att vårt nervsystem fungerar på samma sätt i situationer som är för överväldigande.
Att ta hand om parasympatiska nervsystemet och varför är det viktigt:
Av 5 möjliga försvarsmekanismer så är socialt engagemang vårt främsta sätt att försvara oss. Att koppla an till och engagera sig i den sociala gruppen ska i första hand skydda oss mot fara och säkerställa vår överlevnad.
Forskning har visat att socialt engagemang är viktigt för vårt fysiska och psykiska mående, status och välbefinnande. Människor som är socialt engagerade tenderar att ha bättre hälsa och ett högre välbefinnande än de som är isolerade och ensamma
En del av traumat är däremot en frånkoppling sig själv och andra. I och med att detta är fallet så är att jobba med den ventrala vagusnerven centralt i terapi.
Det finns många sätt att göra detta på och jag tänkte nedan lista upp några:
- Dans
- Yoga
- Äta hälsosam mat
- Träna regelbundet (utan att den är för pulshöjande)
- Få tillräckligt med sömn och ta tid för att återhämta sig
- Undvika stress och ångest
- Ta hand om din kognitiva hälsa
- Andningsövningar
- Öka medvetenheten om kroppen och dess reaktioner
Genom att ta hand om parasympatiska nervsystemet kan du hålla kroppen i balans och förbättra din livskvalitet.
